När ni har hört på föreläsningen om supermetoderna eller läst boken, så har både ni lärare och era elever koll på vad forskningen säger om effektivt lärande och hur man kan använda den kunskapen – hemma och i skolan. Men det finns några faror:

Vi glömmer om vi inte repeterar.
Vi fortsätter ofta att göra så som vi alltid har gjort.

Så nu följer några förslag på övningar och diskussioner som ni själva kan göra i klassrummet för att metoderna inte ska falla i glömska – kanske någon månad efter föreläsningen, och gärna ytterligare någon gång under läsåret.

Testmetoden – eller återhämtningseffekten

Att leta efter kunskapen i minnet, att försöka komma ihåg det man läst eller hört, är förstås
ett sätt att veta vad man faktiskt minns. Men framför allt så är det ett väldigt effektivt sätt
att få kunskap att fastna. Att testa sig själv, eller att bli förhörd av någon annan, kommer
alltså göra att du minns innehållet bättre.

Diskutera i grupper eller tillsammans i klassrummet!

Vilka sätt finns det för att använda den här metoden? Hemma? När du pluggar själv? Med
kompisar?
Har ni testat några av dem?

Några sätt att använda testmetoden det på:
– Att göra instuderingsfrågorna i boken.
– Att skriva frågor till sig själv när man läser kapitlet (tex en fråga per halvsida, som
också behöver ”fånga” det viktigaste) – tex genom att använda Quizlet el ngn annan
app.
– Att be en förälder el kompis ställa frågor.
– Diskutera vid middagsbordet.
– Berätta för någon om innehållet, el tex vad ni gått igenom på dagens lektion.
– Lär någon annan – samma som ovan men mer i detalj.

Finns det några faror/risker när vi använder testmetoder? Diskutera!
– Den största risken är sannolikt att vi fortsätter att plugga som vi brukar: vi läser i
boken, läser våra anteckningar. Men forskning visar alltså att vi borde lägga minst lika
mycket tid på att testa oss själva/återberätta, som att läsa.
– Vi känner inte i stunden att det fastnar bättre, det känns snarare jobbigare – när vi
läser känner vi igen det vi läst och tror ofta att vi kan det, något som brukar kallas
kunskapsillusionen.
– En risk när vi använder testeffekten/återhämtningseffekten, är att vi är lite för snälla
mot oss själva. Vi tänker kanske ”men det där kan jag ju egentligen”, fast det kanske
inte är så.

Sprid ut pluggandet

Istället för att repetera vid ett och samma tillfälle, så visar forskning att vi lär oss bättre om vi
sprider ut pluggandet. Det brukar kallas spridningseffekten.

Diskutera i grupper eller tillsammans i klassrummet!
Hur kan vi sprida ut repeterandet? Vad krävs? Vad behöver man tänka på?

Några saker som är bra att tänka på:
– Planering är a och o, gör en plan för när du tänker plugga på vad (tex inför ett prov),
annars är det svårt att hinna repetera allt minst ett par gånger.
– Att kombinera testmetoden (att tex ställa frågor till sig själv) med spridningseffekten,
att sprida ut repetitionstillfällena, är särskilt effektivt.

Finns det några faror/risker när vi sprider ut pluggandet? Diskutera!
– Även när vi sprider ut repeterandet, så är det jobbigare – speciellt om vi ska svara på
frågor el tex gör övningar i matematiken. Vi har hunnit glömma lite och det är svårare
att hitta rätt svar.
– Kunskapsillusionen igen, vi känner inte att vi lär oss bättre. Tvärt om så känns det
ofta jobbigare, eftersom vi hunnit glömma.

Få fler kunskapskrokar

En rad studier visar att vi har lättare att lära oss något om ett ämne, om vi redan har lite
grundkunskap. Det finns till och med studier som visar att du lär dig mer om du försökt svara
på frågor om ett område – innan du kan något om det.

Diskutera i grupper eller tillsammans i klassrummet!
Men vad finns det för sätt att få grundkunskap innan lektionen eller genomgången? Vilka
brukar du använda? Varför då?

Här är några sätt att göra det på:
– Innan lektionen, eller innan ni drar igång ett nytt område, kolla igenom rubriker,
underrubriker och bildtexter – eller läs till och med texten lite snabbt.
– Försök svara på instuderingsfrågor om det finns, redan innan lektionen.
– Finns det någon kort explainer på nätet?
– Känner du någon som redan vet en del om området som ni ska prata om, som du kan
prata med?
– Kanske vill du som lärare testa att göra ett quiz el liknande, innan genomgången (tex
via appen Kahoot).

Man kan kort säga att minnet stärks, ju mer vi kan associera till det, om vi kan koppla annat
vi vet till ämnet.
Så hur kan man göra det? Hur kan man fördjupa sin kunskap eller öka sin förståelse, utan att
det tar så väldigt mycket mer tid?

Diskutera i grupper eller tillsammans i klassrummet!
– Titta på explainers på tex Youtube.
– Leta efter dokumentärer, men också vanliga filmer (fiction).
– Diskutera och prata, hemma el med vänner. Vad vet andra som du inte vet?

Att göra en bildkedja

Människan har en enorm förmåga att minnas bilder. Detta kan vi utnyttja.

Under föreläsningen gick jag genom några saker där jag kopplade bilder till det vi pratade om,
minns klassen detta fortfarande?

– Vilken portkod hade jag som liten? (6917 – efter min mammas skämtsamma ”69:an,fy 17)
– Vad hette tjejen som gick motorsågskursen (Anki – vi tänkte oss henne med en anka
på huvudet)
– Vilka är de fem första alkanerna, de enkla kolvätena, som vi gjorde en bildkedja runt?
(metan (metspö), etan (ljuset som var en etta), propan (propellern), butan
(smör/butter), pentan (penna).

Testa att göra en ny bildkedja tillsammans!
Brainstorma tillsammans för att hitta bra bilder som kan symbolisera det ni vill.
Några saker att tänka på:

– En bildkedja behöver inte vara en lista, varje bild kan symbolisera nästan vad som helst –
tex en händelse under ett visst skeende. En enkel övning kan tex vara att göra en kedja över
Europas länder. Bulgarien kan vara en kanelbulle, Finland en finne osv – det kan vara vad
som helst som för tankarna till landet.
Handlar det om romarrikets framväxt kan en bild kanske vara en grön kulle osv.
– När man gör en bildkedja ska man försöka se bilden framför sig, i färg. Sedan ”fäster” ni
nästa bild på den första, osv. Ni ser dem sitta ihop.
– Jobba inte för hårt med att hitta ”rätt” bild, det bästa är ofta att ta det som först dyker
upp.

Tänk på:
Även om vi har en särskild förmåga att minnas bilder, så måste även en bildkedja repeteras
för att vi inte ska glömma den.
Tekniken är lätt att använda – om man gör det till en rutin. Det kommer att krävas lite
övning innan det sitter.

Att våga göra fel

Det är svårt att på allvar våga göra fel, inte minst inför kompisarna i klassrummet. Samtidigt
är det svårt att bli bra på något om vi inte vågar testa oss fram. Svarar vi fel på en fråga, ökar
dessutom sannolikheten att vi minns rätt svar senare (the Hypercorrection effect)

Diskutera i klassrummet!

Hur kan ni göra i ditt klassrum för att få till en miljö där man vågar diskutera och svara på
frågor, trots att man inte är bombsäker på svaret? Att man vågar diskutera något, utan att
vara rädd att verka dum? Har eleverna några tankar runt det? Hur känner de själva inför att
svara fel inför de andra?

Kanske kan du som lärare samla de vanligaste eller mest spännande/intressanta
felen/missförstånden – kanske kan ni diskutera dem tillsammans? Ofta väcker det nya
tankar, och signalerar också att fel och misstag är något som kan leda oss framåt.