Därför är fula klassrumsväggar bättre än fina

  • av

Färgglada och informativa klassrumsväggar måste väl både inspirera och öka lärandet. Eller? Dessvärre pekar forskningen på motsatsen.

”Jag fick panik när vi hade matte i ett annat klassrum än vårt eget, för där satt ju inte multiplikationstabellen. Och eftersom den alltid satt på väggen så behövde jag ju inte lära mig den”.

Det finns flera skäl till att lärare bör vara försiktiga med vad man sätter på väggarna. Kommentaren ovan kommer från min idag 14-åriga dotter, när jag fördjupade mig i det här ämnet. Just detta, att man faktiskt tenderar att inte lära sig det som hela tiden är tillgängligt, är egentligen inte den bit som forskare fokuserat på när det gäller klassrumsutsmyckning. Framför allt tycks det handla om att färgglada, informativa och inspirerande väggar gör att barn har svårt att koncentrera sig – och därmed lär sig sämre. En rad studier har nämligen gjorts på just det här, med liknande resultat: lärandet tycks minska. Och när eleverna har filmats under experimenten har forskare sett att de ägnar mindre tid åt läraren och mer åt dekorationerna, i väldekorerade klassrum. 

I en amerikansk studie med elever i motsvarande förskoleklass, såg forskare att eleverna betydligt sämre på proven när undervisningen gjorts i ett pyntat klassrum än i ett kalt. När forskarna sedan studerade filmerna av eleverna, såg de att barnen fokuserade på omgivningen under cirka 20 procent av tiden i det dekorerade rummet, mot runt 3 procent i det kala. En annan studie med 8-12-åringar visar att både reaktionstid och minne blir sämre i ett rum med dekorerade väggar.

Skälet är rätt så självklart när man tänker på det: barns uppmärksamhet, deras förmåga att fokusera, är inte lika bra som vuxnas. De blir lätt störda och har svårare att hantera mycket information eller många intryck samtidigt. Och det i sin tur beror på att den del av hjärna som vi använder för just detta (och mycket annat), prefrontala cortex, inte är helt utvecklad. Det är heller inte barns arbetsminne, det som används när vi tar in ny information.

För ett drygt år sedan så intervjuade jag en av Storbritanniens mest hyllade lärare, Craig Barton. Barton hade fördjupat sig i vad forskningen säger om barns lärande, jämfört forskningsrönen med sin egen undervisning och sammanfattat allt i en bok (Hjärnan i matematikundervisningen, Natur & Kultur 2018). Och just utsmyckningen i klassrummet var något som han förändrade. Egentligen spelar det inte så stor roll om dekorationen är relevant eller irrelevant, konstaterade Barton. För även om den är tänkt att vara ett stöd, hur ofta är den verkligen alltid relevant för den aktuella lektionen? Och när den är relevant, sker just det som hände med min dotter, att barnen faktiskt inte behöver lära sig?

Barton satte istället upp white-boards både fram och på sidorna i klassrummet och konstaterade: ”Jag säger NEJ till all utsmyckning i klassrummet”.

Men är det inte trist för barn att komma till ett helt vitt klassrum? Jo, det finns en poäng där. Vissa studier visar att ett fint klassrum kan ha en positiv påverkan på motivationen.

Så vad väger tyngst, koncentration eller motivation? Det finns rätt starka evidens för att barn lär sig sämre i en rörig miljö – som ett väldekorerat klassrum. Så kanske att det ändå är bra att fundera ett varv extra innan man sätter upp den där planschen. Eller så följer man Craig Barton råd och tapetserar korridorer och kapprum med vackra alster, men låter klassrummet vara vitt. Eller sätter teckningarna längst bak.

I en artikel i SvD går jag ner lite mer på djupet i frågan.