Stötta rätt när ditt barn får distansundervisning

  • av

blogg
När jag skrev en bok om hur föräldrar kan stötta sina barn i skolan, så kunde jag aldrig föreställa mig att vi några månader senare skulle befinna oss i en tid av stängda skolor och distansarbete.

Kunskapen och uppfinningsrikedomen hos landets lärare är enorm. Många kommer att hitta fantastiska sätt för att eleverna inte ska missa något i sin utbildning, med allt från filmade genomgångar, webbresurser och kreativa uppgifter. Men det går inte att komma ifrån: det nya arbetssättet kommer att ställa krav på eleven när det gäller planering, disciplin och förmågan att hitta sätt att ta sig vidare när man kör fast.

Det många föräldrar nog märkt av, eller kommer att märka, är också att det inte alltid är våra yngre barn som behöver mest stöd. Eller snarare – de äldre behöver det också, men är inte alltid lika mottagliga. Självständigheten är viktig under tonårstiden. Tar vi bort självständigheten med krav eller tjat, då sopar vi många gånger också undan motivationen. Och det finns inget som är så avgörande för att lyckas med det man företar sig som att den inre motivationen finns där.

Så hur kan vi föräldrar stötta, utan att inkräkta på våra barns självständighet?

Jag skriver om detta i Supermetoderna – och sammanfattar några saker här. Det handlar om några områden där vi kanske behöver finnas vid sidan av och några saker som kan vara bra för våra barn att känna till för att lyckas med distanspluggandet.

Planeringen
Planering är kanske det viktigaste när det kommer till att få saker gjorda när vi jobbar självständigt, oavsett om man är barn eller vuxen. Studier på bland annat högskolestudenter visar att just planeringen är avgörande för hur väl de lyckas med studierna. Samtidigt har tonåringar ibland svårt med just det. Det i sig är inte konstigt, den del i hjärnan som vi använder vid planering och konsekvenstänk, prefrontala cortex, mognar färdigt först i 25-30-årsåldern.
Men många gånger räcker det med att ge några små tips för att den som pluggar själv kan fixa sin planering – eller så gör ni den tillsammans (om du får vara med).

Det här är frågor som är bra för ditt barn att tänka igenom:

– Gör en planering för dagen och en för veckan. Översikten är bra.
– Att göra en punktlista är bra – att göra en där du även skriver in exakta tider när du ska göra saker är ännu bättre.
– Försök att fundera igenom hur lång tid de olika uppgifterna kommer att ta så att planeringen blir realistisk.
– Är det några saker som du vet att du tycker är svåra? Då kan det vara bra att börja med dem när energinivån är som bäst. Kanske är det bra att dela upp de långa/svåra uppgifterna och ta en paus emellan, så att tankarna får landa. Lägg i så fall in det som två eller flera punkter i din planering.

Att göra listor är bra av ett annat skäl: den härliga känslan att kryssa över sånt du har gjort.

Ta regelbundna pauser
När vi gör något som är mentalt eller kognitivt krävande är det som sagt prefrontala cortex i hjärnans pannlob vi använder. Det är med den som vi analyserar, planerar och håller fokus. Men när prefrontala cortex är trött blir vi lite sämre på alla dessa saker, vi har svårare att fokusera, faller lättare för frestelser och våra kognitiva förmågor försämras.

Tar du däremot regelbundna pauser i arbetet, även korta sådana, försämras inte prestationen lika snabbt.

En populär teknik är den så kallade pomodorotekniken, som fått namnet av den äggklocka i form av en tomat som dess upphovsman använde. Metoden funkar så här: sätt en timer på 25 minuter, jobba fokuserat tills den ringer, ta fem minuters paus. Repetera. Efter fyra pomodoroperioder tar du en längre paus.

Under pausen är det egentligen bäst att låta tankarna vandra, det är när du zoomar ut som hjärnan tar hand om och bearbetar nya intryck och sådant du lärt dig, visar forskning. Men för att undvika mutlitasking så är det kanske istället under pauserna som man får plocka fram mobilen.

Multitasking
En utmaning med hemarbete är de många distraktioner som finns en armlängd bort, där förstås mobilen och de sociala apparna är största boven.
Dessvärre så är forskarna överens om en sak: våra hjärnor klarar inte av multitasking. Istället handlar det om att vi utsätter oss för en mängd avbrott. Och efter varje avbrott så har vi en startsträcka innan vi tagit upp tråden igen – och ju mer komplicerat ämne, desto längre startsträcka. Många gånger gör dessutom regelbundna avbrott att vi aldrig når djupet i vår analys eller förståelse.

Så försök få din tonåring att lägga bort mobilen när hon pluggar, men ge sig själv en stund med den i pauserna. Man har faktiskt också sett i studier att människor med god självkontroll egentligen inte är bättre på att undvika frestelser – den stora skillnaden är att de försöker att utsätta sig för dem i mindre utsträckning.

Eller så berättar du helt enkelt för din tonåring vad den nederländska inlärningsforskaren Paul Kirschner sa när jag intervjuade honom: Gillar dina barn multitasking? Inga problem. Bara de inser att de måste plugga dubbelt så länge för att lära sig samma sak.

När du kör fast
Det kan vara bra att fundera igenom vad man ska göra om man kör fast redan innan det händer, att ha en plan B helt enkelt. Lista vilka alternativ som finns:
– Fråga en förälder eller mejla läraren
– Kolla på youtube
– Finns andra resurser på nätet? Handlar det om problem i NO eller matte så har en grupp KTH-studenter gått samman och erbjuder nu hjälp till högstadie och gymnasieelever. Och organisationen Mattecentrum driver projektet Pluggakuten där man också kan få hjälp med matten.